|
J.K. Ihalainen
Den Europeiska Dödsboken
(valda dikter 1980 - 1992)
tolkning
Martin Enckell
J. K. Ihalainen, född 1957, den finska poesins
"enfant terrible", har gett ut 27 diktsamlingar, och har till finska
översatt poeter som Gary Snyder, Patti Smith, Jim Morrison, Jerome
Rothenberg och Bruno K. Öijer, samt gett ut böcker om bl.a. Mongoliet,
om vendernas och vandalernas historia, om hampväxtens hitoria och
användning, och om Arthur Rimbaud. Som yngre levde han ett rastlöst liv
utanför Finland, då han livnärde sig som bl.a. sjöman, kock,
buggnadsarbetare och screentryckare, tills han 1989 flyttade tillbaka
till Finland och startade ett eget tryckeri och enmansförlag. Han har
fyra barn.
Martin Enckell, född 1954, finlandssvensk med
finskt blod från mödernet, har gett ut en handfull böcker, främst poesi,
och tolkat bl.a. nyare isländsk lyrik till svenska. Resorna, förutom i
Europa även i USA, Syd- och Centralamerika, Australien, Asien och
Afrika, har under åren blivit många och långa. Hösten 1995 var han nära
att bli mördad i Shanghai. Han är medlem i poesigruppen Kain.
VATTNETS FÖRTRYCK, PÅ YTAN
Den enkla mänskan talar
om sin födelse, sin släkt och sina barn.
Den komplicerade mänskan talar
om böcker, om filmer, om spel och om korta ferier.
För mej förblir liv av alla de slag mysterier.
Jag är en mycket enkel mänska.
Mänskor skiljs - likamed olyckligt.
Resandet - likamed äventyr.
Barn - hur man får ner dem från trädet.
Det tragiska avancerar långsamt, obönhörligt,
tills smärtan sitter i märgen, i ryggraden
och i revbenen, det kunde man göra redskap av.
Orterna bör döpas innan de förintas
(live 1991)
 Livet börjar när gevärspipan trycks in
mellan dina revben
i hjärtat av den ogenomträngliga djungeln
. . . jag talar om mej själv
på gränsen till det uthärdliga
orden går inte längre jämnt ut
jag har lärt mej ljuga på tungomål
jag är en idiotdiktator
som kärrar sitt folk till avskrädesplatsen
jag är en trögtänkt jordbrukare
som i namn av profit förstör sin skörd
jag är en arbetare
som andas enbart under veckosluten
dödens alla säregna variationer
som moderna skulpturer
det roterande arbetet som slukar själar
under plågsamma rutinträngda timmar
jag hittar ingenting
tretton timmar i dygnet går åt till att leta
jag skriver inte under ett enda kontrakt
II
Banktjänstemännen nuckar bakom sina diskar
flytande i index och i heliga räntor
stirrande på sina monitorer
alla världsdelar är erövrade
vi beger oss på resa
garderade med kreditkort
försäkrade från topp till tå
svävar vi en halv meter ovan jord
vi är gammaldags mänskor
vi är inte rädda
i mörkret är det svårt att komma fram
vi är inte rädda för nånting
se!
nästa station står i lågor!
fåglarna trängs i trädkronorna
kärren sänker sej blixtsnabbt
ner i jordens innanmäte
vi är inte rädda för nånting
röken höljer blicken
gränserna måste stängas
för främlingar
gränserna måste stängas
för terrorister
vi är inte rädda
En dag går solen
upp i väst
och ner i öst
Ingen märker
nån som helst skillnad
III
Fosterlandet är världens mest demokratiska
Fosterlandet är det mest åsiktsfria
Fosterlandet är det mest lönsamma
Fosterlandet är brödrafolkens största stöd
Fosterlandet är alla revolutioners moder
Fosterlandet är Jesu andra hemland
Fosterlandet är isbrytandets banbrytarland
Fosterlandet är isbergets topp
Fosterlandet är menföre
Fosterlandet ett öppet minfält mellan Lappland och Estland
Fosterlandet i mappar i Bryssel London Paris
Fosterlandet en internationell avfyringsramp för kryssningsmissiler
Fosterlandet nordens ljus
Fosterlandet världsalltets ros
Fosterlandets panikslagna forsar
Fosterlandets dieseldränkta sandvägar
Fosterlandets skogar som tyska autobahns
Fosterlandets urberg fyllda av Död
som andas i metallcylindrar
Fosterlandets logiska immunbrist på Mannerheimvägen
Fosterlandets besmittade affärsmän vars fruar
redan skaffat sej älskare
Så som livet åldras
Fosterlandet vars performance är likamed att ha ståkuk på fredagar
Fosterlandet vars VD sitter på torrträning
och stavar sej fram i Olles läroår
Fosterlandet som fädernesland
som inte längre vill ha moder jord
den rynkiga amman med hängbröst
bredvid sej
Fosterlandet älskar inte längre sina barn de är utkastade på gatan
Det röda ljuset som plötsligt flammar upp vid horisonten
Glaciären dånar in
Fingrarna släpper omedelbart sitt grepp
Fosterlandet har kysst dej farväl
och försvunnit djupt i jord
där generalerna kamratligt svärande
bälgar i sej sinol och eau de cologne
och det bleka guldets hypnotiker
jagar de sista ödlorna
i mörker efter mörker
(III)
Fy fan så tyst
jag har förklarat allt för mej själv
om och om igen
jag förstår redan allting
jag har börjat gunga som en lönndörr
bry Dej inte Du om detaljer
jag älskar Dej
varje Steg är minerat
varje Felsteg leder mot glömska
jag älskar Dej
alla egentliga öden
utspelas i badrum
skummar badet tillräckligt?
tolkning Martin Enckell, Den Europeiska Dödsboken,
Tammerfors 1996
|